Lekar för barnkalas

lekarPassningsstafetten

Detta är en lek där man över på att samarbeta inom laget. Man behöver en boll per lag.

  1. Dela upp barnen i minst två lag, med lika många personer i varje lag.
  2. Lagen ställer upp sig på led parallellt med varandra.
  3. Barnen som står längst fram i respektive led får varsin boll. De är kastarna. Kastarna ska nu ställa sig så att de står vända med ansiktet mot resten av ledet, två meter ifrån nästa person i ledet. (Man kan anpassa detta avstånd vid behov, det viktiga är att det är samma avstånd för samtliga lag.)
  4. På en given signal sätter tävlingen igång. Kastaren kastar bollen till personen mitt emot, som omedelbart passar tillbaka bollen och därefter sätter sig ned på golvet. Detta gör att nästa person i ledet har fri luft mellan sig och Kastaren. Kastaren kastar omedelbart bollen till denna person, som tar emot den, passar den tillbaka och sätter sig ned.
  5. Leken fortsätter tills alla i ledet sitter ned. Det lag som först når denna punkt har vunnit.
  6. Vill man att leken ska ta längre tid kan man i förväg bestämma hur många varv man ska köra. När alla i ett led sitter ned passar Kastaren bollen till personen framför sig och springer sedan och ställer sig sist i ledet. Alla i ledet ställer sig upp, och personen med bollen intar position som Kastare för det här varvet. Har man till exempel fem barn i varje led behövs det totalt fem varv för att alla barn ska hinna vara kastare.

Ballongpoäng

ballonger

Till den här leken behöver man ballonger, helst flera ballonger per barn. Man behöver också en ögonbindel och block och penna att anteckna med.

  1. Man tillverkar i förväg en lista som visar hur många poäng olika ytor i rummet har.Exempel:Golvet 1 poäng

    Stora bordet 2 poäng

    Övriga bord 3 poäng

    Mattan 3 poäng

    På skåpet 4 poäng

    Taklampan 5 poäng

    Tavelramar 5 poäng

    In under skåpet 7 poäng

    På någons huvud 10 poäng

  1. Ge varje barn lika många uppblåsta ballonger. Tre ballonger per barn brukar vara lämpligt för en liten grupp barn.
  2. Ett barn tar på sig ögonbindeln, blåser upp sin ballong, snurrar runt några varv, och släpper iväg ballongen så att den flyger runt i rummet. (För små barn kan en vuxen behöva hjälpa till med blåsandet.)
  3. Notera vilken yta ballongen landar på och skriv upp i blocket hur många poäng barnet fick.
  4. Nästa barn tar på sig ögonbindel och upprepar proceduren, och så vidare.
  5. När alla ballonger har släppts iväg räknar man ihop poängen för att se vem som fick flest.

Kims minneslek

Den här leken har hämtat inspiration från en bok av den brittiske författaren Rudyard Kipling, där en föräldralös tonåring vid namn Kim (Kimball O’Hara) tränar upp sin förmåga att iaktta och minnas saker genom att leka en lek vid namn Juvelleken.

Hans tränare – som driver en juvelbutik i Indien samtidigt som han arbetar som brittisk spion – häller ut en samling juveler på en kopparbricka. Kims uppgift är nu att titta på dem, och även ta på dem om han vill, och lägga dem alla på minnet. Sedan täcks de över med en bit papper och Kim måste berätta om alla juveler han kommer ihåg för sin tränare. Samtidigt skriver tränarens betjänt avskilt ned alla juveler betjänten kommer ihåg, så att Kim och betjänten kan tävla mot varandra i att komma ihåg flest.

I boken leker Kim och betjänten leken gång på gång, och ibland använder de andra objekt än juveler, till exempel fotografier som föreställer människor. Till slut blir Kim väldigt bra på att lägga märke till och memorera saker. Ibland leker de en annan variant av leken där de tittar på en samling objekt, några få objekt tas bort och/eller läggs till utan att de får se när det görs, och de sedan måste räkna upp vilka objekt som tagits bort och vilka objekt som lagts till.

Man behöver inte ha tillgång till en samling dyrbara indiska juveler för att leka den här leken på ett barnkalas utan det går bra med mer vardagliga föremål. Man kan till exempel gå till skrivbordslådan och samla ihop saker som suddgummin, gem, gummisnoddar, pennor, kritor och annat smått och gott som tenderar att ackumuleras i sådana lådor.

  1. Sprid ut föremålen på en bricka och täck över med en handduk.
  2. Bär in brickan till barnen och förklara hur leken går till.
  3. Sätt en alarmklocka, till exempel på 2 minuter.
  4. Dra bort handduken och slå igång nedräkningen för alarmet. Barnen får titta på sakerna tills alarmet ringer.
  5. Lägg på handduken igen.
  6. Vad som händer här näst beror på vilken version av leken man vill leka.
  • Barnen får individuellt skriva ned alla saker de minns. Den som minns flest vinner.
  • Barnen delas in i två lag. Inom laget samarbetar man för att komma ihåg och skriva ned så många saker som möjligt. Det lag som minns flest saker vinner.
  • Barnen sitter i en ring och man går laget runt och frågar varje barn, ett i taget, om det kan minnas något från brickan som inget annat barn redan har sagt. Här går det inte ut på att kora någon vinnare utan handlar bara om att tillsammans försöka minnas så många saker som möjligt utan någon press.

Som nämnts ovan kan man också leka varianter där föremål tas bort och/eller läggs till. När brickan tas fram igen gäller det att ange vad som tagits bort och vad som har lagts till. I början kan man göra det enkelt genom att låta deltagarna veta att två saker har tagits bort, att tre saker har lagts till, och så vidare.

Sedan kan man öka svårighetsgraden genom att ibland bara lägga till, ibland bara ta bort, ibland göra både och, och aldrig låta deltagarna veta hur många saker som lagts till och/eller tagits bort. När risken finns för att saker både har lagts till och dragits bort räcker det inte med att räkna föremålen för att skaffa sig en grundläggande uppfattning om vad som hänt.